Förra helgen passerade fort. Varje morgon och förmiddag spenderade jag hos Marie Kahrle och hennes team på Flyinge där jag följde henne under tävlande. Fredagen inleddes i stallet kl 8 och där träffade jag Karin Calming som gjorde iordning Maries häst Justin. Efter en stund kom även Marie och hennes far Hans Kahrle. Det syntes hur samspelta hela teamet var. Alla visste vad de skulle göra och när. Här var det ingen stress alls. Justin knoppades, selades och spändes i vagn. Det var dax för dressyren. Ekipaget såg riktigt fina ut på framkörningen, men väl inne på banan fick Justin prestationsångest och allt fallerade. De slutade på en 6:e plats.
Efter att Justin var avtvättat och iordninggjord satt vi ner och pratade lite. Eller ja, jag satt ner med anteckningsblock och en kopp te, Marie och Karin tvättade selen och förberedde inför morgondagens maraton. Vi pratade planering, organisation på tävling och hur viktigt det var att man satte hästen i fokus. Maries ord "du ska alltid kunna se hästen i ögonen dagen efter" ringer i mina öron. Tänk var rätt hon har i det!
Dagen därpå var det maraton. Började med att gå hindrena med Marie och Hans. Varje hinder gicks ett antal gånger, både planerad väg och en "plan-B" väg. Vi träffade andra kuskar på vägen och blev stående att prata. Jag förvånades över den familjära känslan som befann som mellan alla kuskar och groomar. Alla kände alla och som Hans sa, "vi är bara konkurrenter inne på banan". Det var en härlig stämning och vart jag än gick kände jag mig välkommen, något som jag inte upplevt inom andra grenar. Åter till tävlingen. Justin visste vad som förväntades av honom och det syntes att detta var hans "parad-gren". Han, Marie och Hans sopade banan rent ut sagt och vann maratonen. Och jag är imponerad av Hans, 68 år, och som fortfarande står på maratonvagnen och groomar!! Under alla år Marie kört stor häst hade han bara missat att åka med på en enda tävling!
Söndagen var sista dagen och det innebar precisionskörning. Kl 9.00 gick Marie och jag banan, som var 650 m. Vi gick den minst 4 varv. Både planerad körväg och alternativ väg. Det blir mycket promenerande under en tävling. Ja och så var den de där två springturerna jag och Karin gjorde under maratonen. Då insåg jag att konditionen för att springa inte låg på topp... Under tiden vi gick banan fixade Karin med Justin och när vi kom till stallet var hon så gott som klar. Vi var ute i för god tid. Så för att fördriva tiden gick vi och tittade på kattungar.
Under klassen gick Justin jättefint. Det var en lång och trixig bana men de rev inte en boll. Dock fick de 0,8 sec tidsfel. Men de vann även precisionen och kom två totalt! Grattis från oss på Hästfocus!
Men det var inte bara en spännande tävling i helgen. Julia fölade äntligen! I lördags kväll föddes ett stort men ädelt hingstföl. Helbrun utan några tecken. Pappan är isabellhingsten Glim 2003.
